Syftet med denna undersökning har varit att studera huruvida individuella målsättningaranvänds inom elitfotboll. Dessutom undersöktes vilka målsättningsstrategier som föredrassamt vilka av dem som uppfattas som mest effektiva. Vidare studerades hur användningen avolika målsättningsstrategier är relaterat till elitfotbollspelares upplevda kompetens ochmotivation. Även skillnader mellan ordinarie och icke ordinarie spelare samt juniorer ochseniorer studerades.

A self-esteem that is contingent on affirmation from others leaves the individual psychologically vulnerable. Ccontingent self-esteem has been shown to be either relationship or competence based. The aim of the current study was to examine the relationship between relationship based self-esteem, competence based self-esteem, the under dimensions of those, and self-efficacy. Questionnaires were handed out to 69 university students. The results indicated that competence based self-esteem predicted a significantly low self-efficacy.

Individens tro på den egna förmågan benämns self-efficacy och är en viktig del vid avgörandet av hur en uppgift ska lösas, samt av hur resultatet blir. När individer presterar spelar feedback en central roll för om det kommer att skapas motivation att uppnå målen eller inte. Ovan nämnda begrepp är även centrala för den kollektiva self-efficacy som är gruppens tro på sin förmåga. Studiens syfte var att undersöka hur en individs self-efficacy påverkas vid ett negativt utfall inom ett prestationsområde. En enkätundersökning med 81 lagidrottsspelare genomfördes i Västmanlands län.

Antal individer som söker sig till vidareutbildning på akademisk nivå har ökat under den senaste finanskrisen. Studier på landets lärosäten är oftast en mångårig process och kräver både motivation och tro på egen förmåga. Deltagarna i denna studie kommer från olika högskolor och studieinriktningar och har i många fall lämnat en trygg inkomstkälla i valet att vidareutbilda sig. För att undersöka betydelsen av en individs arbetslivserfarenhets i valet av utbildning användes mätinstrumentet AMS för att mäta motivation och GSE för att mäta grad av self-efficacy. Resultatet visade att det föreligger en statistisk signifikant skillnad på arbetslivserfarenhet och grad av self-efficacy samt att individer som saknar arbetslivserfarenhet upplever mer amotivation gentemot sina studier.

Syftet med studien var att undersöka skillnader mellan individuella- och lagidrottares upplevda self-efficacy samt skillnader mellan män och kvinnors self-efficacy. I studien undersöktes även samband mellan socialt stöd, anxiety, motivation, prestation och self-efficacy. Totalt deltog 117 stycken olika idrottare, 53 stycken individuella idrottare och 64 stycken lagidrottare samt varav 53 var kvinnor och 64 stycken var män, i åldrarna 19-52. Metoden som användes var kvantitativ och bestod av flera sammansatta enkäter (TEOSQ, GSE, SCAT och MSPSS) till en hel. Tillsamman med enkäterna följde även fem frågor rörande typ av idrott, ålder, kön, prestation på träning och prestation på tävling.

Syftet var att undersöka handbollsspelares generella efficacy, individuella - och kollektiva efficacy inom handbollssituationer samt nivån av utövandet. Studien bestod av två delar. Den första var kvantitativ med två frågeformulär; Schwarzers och Jerusalems Generell Self-Efficacy Scale samt Chase, Feltz och Lirggs Team Efficacy Questionnaire. Två lag från elitnivå (n=36) och två från lägre nivå (n=37) representerades. Resultatet visade att handbollsspelare på högre nivå har en högre grad av self-efficacy och kollektivt efficacy än de på lägre nivån.

Bakgrund Oha?lsa bland arbetslo?sa a?r ett stort samha?llsproblem. Med la?gkonjuktur och o?kning av arbetslo?shet kra?vs a?ven samha?llsinsatser form av rehabilitering och arbetsmarknadsinsatser fo?r att fa? ma?nniskor tillbaka till sysselsa?ttning och da?rmed ekonomisk sja?lvsta?ndighet. Syfte Syftet med studien a?r att belysa de fo?ra?ndringar som sker hos individer ga?llande motivation och tilltro till sin egen fo?rma?ga efter genomga?nget projekt hos Samordningsfo?rbudet O?stergo?tland.

Motivation för ledarskap styrs av värderingar, personlighet och tro på sin förmåga. Forskning har genererat tre motivationskategorier för ledarskap, affektiv-identitet ledarmotivation, icke-kalkylerande ledarmotivation och social-normativ ledarmotivation. Studien undersökte dessa tre motivationskategoriernas inbördes rangordning och skillnader mellan utbildningsinriktning och kön samt samband med generell self-efficacy och personlighetsegenskaper enligt femfaktormodellen.  192 studenter deltog från en mellansvensk högskola, därav 54 män, 90 från socionomprogrammen, 72 från det internationella businessprogrammet och 30 från två ingenjörsprogram.  De besvarade en enkät bestående av Chan och Drasgows Motivation to lead scale, Chen, Gully och Edens General self- efficacy scale och Shafers femfaktormodell Big Five Marker. Resultatet visar att det finns skillnader mellan motivationskategorier och utbildningsinriktning.

Syftet med föreliggande studie var att kartlägga källor till self-efficacy hos individuella idrottare med hjälp av self-efficacy teorin och pyramid för prestation. Följande frågeställningar har besvarats: (A) vilka källor använder individuella idrottare vid hög self-efficacy (B) Vilka källor använder individuella idrottare vid låg self-efficacy? och (C) Vilken är relationen mellan self-efficacy och prestation? Tio semistrukturerande intervjuer genomfördes på tio individuella idrottare (5 manliga och 5 kvinnliga) i ålder 18-27 år. Resultaten visade att tidigare erfarenheter var den största källan till ökat self-efficacy. Uttryck som "tränat bra innan" och "bra förberedelse" använder intervjupersonerna för att beskriva denna källa.

Sverige avsätter idag över en miljard kronor på att hjälpa arbetslösa att starta eget och därmed bli entreprenörer. Hög self-efficacy är en grundförutsättning för att lyckas som entreprenör och våra erfarenheter av att lyckas är den enskilt största källan till self-efficacy. Miljön som arbetslös är både fysiskt och psykiskt påfrestande och ofta kantad av motgångar, något som i teorin skulle kunna leda till sänkt self-efficacy. Studiens syfte var att undersöka om arbetslösas self-efficacy förändras med tiden de förblir arbetslösa. En enkätundersökning med 107 arbetslösa från en arbetsförmedling i Mellansverige genomfördes.

Två studier undersökte hur self-efficacy, individens tro på sin förmåga, inverkar på prosocialt beteende i skolmiljö. I Studie 1 besvarade 121 gymnasieelever en enkät, som mätte akademisk och emotionell self-efficacy samt prosocialt beteende. I Studie 2 besvarade 48 gymnasieelever en enkät, som mätte emotionell self-efficacy och prosocialt beteende. Studie 1 visade att akademisk men inte emotionell self-efficacy korrelerade positivt med prosocialt beteende. I begreppet emotionell self-efficacy finns två känsloreaktioner: själv- och andraorienterade.

Syftet med denna uppsats är att beskriva, tolka och analysera framgångsrikt agerande vid påtvingade brytpunkter i karriärutvecklingen. Fem personer har fyllt i ett formulär samt intervjuats angående deras känslor, erfarenheter, motivation och nätverk relaterat till jobbsökandet. Resultatet visade att en mängd olika tillvägagångssätt använts, t.ex. att berätta för bekanta att de söker jobb, kontakta potentiella arbetsgivare samt risktagande. En del av handlandet utfördes med syftet att skaffa jobb, andra handlingar utfördes av andra anledningar, men hade ändå betydelse för framgången i att skaffa jobb.

Self-efficacy innefattar tilltro till sin egen förmåga och är ett av de mål som gymnasieskolor arbetar för. En enkätundersökning med hundrafemtio gymnasieelever utfördes med syfte att se hur dessa uppfattar sin egen tro på sin förmåga inom två olika gymnasieprogram utifrån fyra informationskällor. Även fyra intervjuer med lärare genomfördes för att ta reda på hur de arbetar för att öka elevernas tro på sin förmåga. Resultatet utifrån enkätundersökningen visade att eleverna i båda programmen hade hög self-efficacy samt att elever inom naturprogrammet upplevde att tidigare erfarenheter ökar deras self-efficacy. Eleverna inom byggprogrammet upplevde däremot att fysiska och emotionella tillstånd ökar deras self-efficacy.

Self-efficacy och socialt stöd är två fenomen som visats ha ett flertal goda effekter på individers beteende framförallt inom utbildning. Devonport och Lanes (2006) studie kunde bekräfta relationen mellan self-efficacy och prestation. Den föreliggande studiens syfte var att studera betydelsen av self-efficacy och socialt stöd för studieprestation hos en grupp studenter. Två mätningstillfällen utfördes, med 65 deltagare vid första och 49 vid andra tillfället. Resultaten visade att socialt stöd hade signifikant positivt samband med self-efficacy.

Tidigare forskning visar att personer som genomgår träning för att öka sin self-efficacy har mycket större chans att finna jobb (Caplan, Vinokur, Price & van Ryn, 1989; Eden &Aviram, 1993). Denna studie baseras på en enkätundersökning gjord på 99 studenter och har som syfte att undersöka samband mellan studenters arbete under studietiden och deras nivå av generell self-efficacy (GSE). Korrelationsanalysfann inga samband för att stödja studiens hypotesom att studenter som arbetar och studerar parallellt skulle redovisa högre värden av GSE. Ett positivt samband påträffades mellan vilja att arbeta och förmåga att klara av tentamina. Resultatet påvisar även en tro hos studenter att få arbeten som passar deras högskoleutbildning, denna tro kan förutspås till sju procent av GSE och antal terminer studerade..